Ett år med Itrim

Har haft det lite tufft de senaste dagarna med dålig sömn och stress inför jobb och vardag. Gruppmötet i fredags var jättebra och handlade om målbilder. Fick även göra en självanalys över hur våra vanor ser ut idag med avseende på stress, matvanor, motion och känslomässigt ätande. Det var verkligen peppande att se skillnaden sen första gruppmötet! För mig ligger naturligtvis den största förändringen i motionsvanorna men jag äter också mer regelbundet idag och äter mindre fett och socker.

Appropå min LCD-kur så bestämde jag mig för att avsluta den redan efter 5 dagar. Anledningen är att löpningen helt enkelt inte funkade "på tom tank". Benen tog slut redan efter 2-3 km och sen var det ren vilja som tog mig fram. Sprang 11-12 km ett par gånger men det blev alldeles för jobbigt. Jag kommer därför fokusera på träningen nu och äta så att jag orkar med den. Vikten är i alla fall tillbaka till där jag låg innan semesterutsvävningarna och det känns ju bra.

I morse var det dags för min 12-månadersuppföljning och resultaten blev ganska lika de jag hade vid 9 månader (i början på maj). Visst hade det varit kul med lite viktminskning men med tanke på att jag spenderat drygt fem veckor i USA sedan dess så kan jag inte klaga. Och konditionsmässigt tror jag faktiskt att jag ligger ännu bättre till trots att jag redan då tränade 5-6 gånger i veckan.

Detta år har varit en fantastisk resa och jag är definitivt inte samma person idag som för ett år sedan. Itrims program har inte bara hjälpt mig att gå ner i vikt utan framförallt fått mig att se med nya ögon på mat, motion, stress, sömn och hur dessa påverkar vikten. Jag känner mig trygg i mina nya vanor och då jag hellre tränar på egen hand så kommer jag inte fortsätta med stabilitetsprogrammet år två. Det känns lite vemodigt eftersom personalen på Itrim Spånga är så jättetrevliga och alltid får en att känna sig välkommen. Men jag hoppas att jag kan fortsätta inspirera andra och kanske en del beger sig dit och blir medlemmar de också?

Enligt kvittona från Itrimvågen ser mina förbättringar under detta år ut så här:

Start 3 mån
6 mån 9 mån 12 mån Skillnad
Vikt

116.3kg

92.8kg
(-23.5kg)
89.3kg
(-3.5kg)
81.4kg
(-7.9kg)
80.4kg
(-1.0kg)
-35.9kg

Midjemått 126cm 101cm 99cm 91cm 90cm -36cm
BMI 41.7 33.3 32.0 29.2 28.8 -12.9
Fettmassa

55.5kg
(47.7%)
38.8kg
(41.8%)
34.7kg
(38.9%)
28.3kg
(34.8%)
28.1kg
(35.0%)
-27.4kg
(-12.7%)
Fettfri massa

60.8kg
(52.3%)
54.0kg
(58.2%)
54.6kg
(61.1%)
53.1kg
(65.2%)
52.3kg
(65.0%)
-8.5kg
(+12.7%)
Vätska/vatten

44.5kg
(38.3%)
39.5kg
(42.6%)
40.0kg
(44.8%)
38.9kg
(47.8%)
38.3kg
(47.6%)
-6.2kg
(+9.3%)
Fettfri massa minus vatten 16.3kg
(14.0%)
14.5kg
(15.6%)
14.6kg
(16.3%)
14.2kg
(17.4%)
14.0kg
(17.4%)
-2.3kg
(+3.4%)

Trots att jag nu officiellt slutar rapportera hos Itrim så satte vi upp nya mål inför de kommande månaderna. Fram till halvmarathon i september kommer jag äta enligt handfast, dvs även energirika kolhydrater men med koll på portionsstorleken. Det är för att jag ska orka löpträna och kroppen ska kunna bygga upp de muskler som behövs. Därefter kommer jag eventuellt gå ner till handfast minus eller varierat ett tag för att gå ner de sista kilona. Jag kommer nog avvakta lite för att se om kanske träning och vettig kost får vikten att krypa neråt av sig själv. Så fort personalpassen i Frescatihallen drar igång igen så planerar jag att köra gruppträning 3-4 gånger i veckan utöver löpträningen. Ska även försöka röra mig minst 9000 steg per dag samt behålla en träningsfri dag per vecka. Och skriva här i bloggen förstås! Måste ju ha några som håller koll på att jag sköter mig...

Tre dagar = Minus tre kilo

Även om det är mest vätska så är det bra för självförtroendet. Jag är ju inte precis den mest tålmodiga person som finns...

Insåg precis att imorgon är det ett år sen jag började på Itrim. Och då är det även dags för det näst sista gruppmötet. Känns lite vemodigt.

Just nu lutar det åt att jag inte skriver upp mig för ett år till men jag väntar med ett definivt beslut till nästa veckas 12-månadersuppföljning. Skulle gärna ta del av stabilitetsprogrammet och fortsätta med hälsouppföljningarna men är så otroligt trött på cirkelträningen. Jag tränar hellre gratis på jobbet där vi har ett stort utbud och då känns det onödigt dyrt att betala sex-sju hundra spänn för ett gruppmöte i månaden (vet inte exakt pris). Men återkommer om det nästa vecka.

Jag är så otroligt tacksam över att ha deltagit i Itrims viktminskningsprogram utan vilket jag nu inte skulle vara redo att stå på egna ben. Bloggen har också haft en enorm betydelse eftersom den sätter lite extra press (på att jag ska sköta mig) och ger stöttning från alla fina läsare. Inte för att jag på något sätt saknar mitt gamla liv och så länge jag får vara skadefri så är jag övertygad om att jag kommer fortsätta träna. Det får mig att känna mig stark och lycklig. Så mycket att jag nästan tar till lipen ibland när jag är ute och springer. När tanken på vad jag egentligen gör slår mig: jag springer faktiskt!! Och jag orkar!!

RSS 2.0