Det roligaste med mitt nya liv är just detta med att passera gränser och upptäcka att jag klarar saker som jag skulle trott omöjliga. Visst är det underligt hur man intalat sig själv att man är på ett visst sätt och därmed ursäktat sina dåliga vanor? Jag brukade beskriva mig själv som en soffpotatis, en som visserligen kunde tvingas röra på mig men som aldrig frivilligt kunde njuta av motion. Och så länge som jag intalade mig det behövde jag ju inte ändra mig! Dessutom är jag genetiskt betingad att vara överviktig! Och visst stämmer det att många i min släkt har problem med vikten men de bestämmer ju inte hur mycket och vad jag ska äta, eller hur? Uppenbarligen kan jag som alla andra väga normalt om jag bara äter mindre och nyttigare. Att skylla på något annat är ju bara ett sätt att försvara ett dåligt beteende. Jag säger inte att det är lätt att ändra sina vanor men det
är faktiskt bara vanor. Ett halvår med Itrim har gett mig helt nya vanor och det som jag tidigare fnyste åt är nu del av min vardag. Människor som tackade nej till god mat och dessutom tränade varje dag var ju inte riktigt kloka men nu är jag en av dem! En som dessutom väger under 85 kg!!! Veckovägningen är först imorgon men jag lovar att om vågen ändrar sig till dess så förvisas den till soptippen...
Marsutmaningen
| Distans |
86km/80km |
| Träningspass |
20/15 |
| Nya träningsformer |
3/2 |
| 100 minuters pass |
1/1 |
| Plankan |
30 min (17 min tå)/30 min (10 min)
|
| Armhävningar |
360 (80 på tå)/300 (30)
|
| Avslappningsövningar |
4/4 |
| Egentid |
3/4 |
