Nu är det dags
118 kg! HUR har jag tillåtit mig själv att hamna här?
Kanske för att jag alltid varit överviktig? Då är antal kilo bara olika grad av elände. Och man blir ganska apatisk till sin vikt till slut. Jag vägde mig inte alls under många år. Det om något visar ju att man gett upp helt.
Men så för två år sen blev jag sjuk. Gick in i väggen, blev långtidssjukskriven och fick medicinera mot depression. Helt plötsligt blev man medveten om att den livsstil jag följt sen tonåren inte riktigt funkar. Inte om man ska må bra i alla fall. Jag sov alldeles för lite, oftast inte mer än 4-5 timmar per natt. Rökte, mellan ett halvt till två paket om dagen beroende på stress och antalet timmar vid datorn. Rörde inte på mig, mer än de få metrarna till och från bilen då jag skulle någonstans. Med andra ord funkade inte mitt "studentleverne" i långa loppet och till slut sa kroppen stopp.
Så här i efterhand tycker jag förstås att det som hände var bra i och med att det fick mig att vakna upp och ta tag i mitt liv. Det första jag fick lära mig var att sova ordentligt. För det mesta funkar det bra med sömnen men det är på den jag känner när jag är stressad eller upprymd över något. Då är det fortfarande svårt att slappna av tillräckligt för att sova. Min hjärna är helt enkelt för aktiv och blåser ofta bort tröttheten så fort jag lägger mig. Jag slutade även röka för snart ett år sen. Det är jag stolt över och eventuell påverkan på vikten kändes inte viktig just då. Började även röra på mig så smått. En timmas promenader dagligen fram under vintern och våren samt sporadiska besök på gymmet för styrketräning.
Kanske för att jag alltid varit överviktig? Då är antal kilo bara olika grad av elände. Och man blir ganska apatisk till sin vikt till slut. Jag vägde mig inte alls under många år. Det om något visar ju att man gett upp helt.
Men så för två år sen blev jag sjuk. Gick in i väggen, blev långtidssjukskriven och fick medicinera mot depression. Helt plötsligt blev man medveten om att den livsstil jag följt sen tonåren inte riktigt funkar. Inte om man ska må bra i alla fall. Jag sov alldeles för lite, oftast inte mer än 4-5 timmar per natt. Rökte, mellan ett halvt till två paket om dagen beroende på stress och antalet timmar vid datorn. Rörde inte på mig, mer än de få metrarna till och från bilen då jag skulle någonstans. Med andra ord funkade inte mitt "studentleverne" i långa loppet och till slut sa kroppen stopp.
Så här i efterhand tycker jag förstås att det som hände var bra i och med att det fick mig att vakna upp och ta tag i mitt liv. Det första jag fick lära mig var att sova ordentligt. För det mesta funkar det bra med sömnen men det är på den jag känner när jag är stressad eller upprymd över något. Då är det fortfarande svårt att slappna av tillräckligt för att sova. Min hjärna är helt enkelt för aktiv och blåser ofta bort tröttheten så fort jag lägger mig. Jag slutade även röka för snart ett år sen. Det är jag stolt över och eventuell påverkan på vikten kändes inte viktig just då. Började även röra på mig så smått. En timmas promenader dagligen fram under vintern och våren samt sporadiska besök på gymmet för styrketräning.
Vikten däremot, hur var det med den? Jo, eftersom jag haft bra resultat tidigare med Atkins (LCHF) så gjorde jag ett försök i början på året. Började på 106 kg, gick ner fem kilo på två veckor, åt tårta på sonens födelsedag och gick upp två kilo som tog två veckor att gå ner, och sen stod det still. Jag tröttnade, gav upp och gick upp till 109-110 kg istället... Sex veckor i Kalifornien nu i sommar med fantastiskt god mexikansk mat i enorma portioner gav åtta kilo till. Om det är något jag är riktigt bra på så är det att gå upp i vikt. Synd bara att jag inte är någon grottmänniska - då skulle jag överleva hela klanen i svåra tider! :-P
Men sommaren gav också en välbehövlig semester, med sol och bad och tid att tänka och planera. Har således bestämt mig att den andra hälften av mitt liv ska bli bättre hälsomässigt än den första. Om jag kan sluta röka efter tjugo års beroende så kan jag lära mig att äta rätt också. Och jag vill inte bara vara smal, jag vill framförallt vara vältränad! Orka springa mer än hundra meter. Kunna nå tårna igen. Jag vill galoppera fram på hästryggen, klättra i berg och lära mig att surfa efter alla år på Kaliforniens stränder. Nu när barnen är stora finns det äntligen tid och därmed inga ursäkter kvar att misshandla min kropp som jag gör med mat, godis och stillasittande.
Men sommaren gav också en välbehövlig semester, med sol och bad och tid att tänka och planera. Har således bestämt mig att den andra hälften av mitt liv ska bli bättre hälsomässigt än den första. Om jag kan sluta röka efter tjugo års beroende så kan jag lära mig att äta rätt också. Och jag vill inte bara vara smal, jag vill framförallt vara vältränad! Orka springa mer än hundra meter. Kunna nå tårna igen. Jag vill galoppera fram på hästryggen, klättra i berg och lära mig att surfa efter alla år på Kaliforniens stränder. Nu när barnen är stora finns det äntligen tid och därmed inga ursäkter kvar att misshandla min kropp som jag gör med mat, godis och stillasittande.
Kommentarer
Trackback
