Dag 21 (9.5kg) - Sista dagen med VLCD!
Oj vad fort det gått ändå. Känns som jag precis börjat och nu är den första etappen snart avklarad. Kan nog inte beskriva hur skönt det ska bli att utöka mina valmöjligheter med sånt som går att tugga. Och som inte behöver skakas/mixas... Slutresultatet för de tre första veckorna kommer ju först imorgon men det ser bra ut. Nära tio kilo. Det känns smått overkligt. Allt känns toppen och jag känner mig hur stark som helst. Yay!!
Men det är en sak jag har funderat på. Det gäller maten som man ska/bör äta enligt Itrim. Handfast låter ju vettigt, dvs att man ska äta motsvarande en handflata protein, två knytnävar frukt och grönt plus en knytnäve pasta, ris eller potatis. Men då det gäller fett är det lite luddigare och framförallt verkar de uppmana användning av lightprodukter, magert kött osv. Jag förstår att tanken är att fett innehåller många kalorier men jag vill helst undvika processad mat i största möjliga mån och hellre använda fullvärdiga produkter i vettiga mängder. Jag har tidigare följt LCHF med viss framgång och vet att om man äter begränsat med kolhydrater och ordentligt med protein och fett så håller man sig inte bara mätt utan även inom rimliga kalorimängder. Portionskontroll är fortfarande viktigt och för stora portioner är oftast anledningen när LCHF inte funkar. Jag har haft vissa känningar av blodsockret och tänker av den anledningen också att mindre kolhydrater/mer fett skulle fungera bättre. Eller kan man variera? Tex kolhydrater till frukost och sen mer LCHF till lunch/middag? Ska ta upp med min coach när tiden kommer men om ni har åsikter om detta är jag jättenyfiken.
Ha en underbar dag! Nu ska jag till Itrim och svettas. :-)
Dag 20 (9.2kg) - Målbilder
Hej alla ni där ute! Speciellt alla ni som kämpar på mot bättre hälsa.
Vi är bara hur duktiga som helst!!!
Jag köpte den motivations-CD som de erbjuder på Itrim. Den består av tre olika varianter av hypnos eller suggestion med fokus på viktminskning, viktstabilitet och sömn. I princip ska man ligga eller sitta bekvämt med ögonen slutna och med hjälp av en guidande röst visualisera hur man ser ut då man nått sitt mål. Och "klä på sig" denna nya kropp och känna efter hur det känns. Så hur ser min målbild ut? Av någon anledning drömmer jag alltid om mig själv i ett par slitna jeans och en enkel T-shirt. Vet inte var det kommer ifrån men det känns fräscht och okonstlat på något sätt. Och det jag är just det jag är ute efter, den där känslan av att vara lätt och smidig. Att kunna röra mig och klättra, springa, osv. En bra målbild är nog bra för alla. Det gör oss starkare. Och fokusera inte bara på utseendet utan framförallt känslan. Hur känns det när jag kommit dit jag vill? Lycka till och massor med kramar till alla rara människor där ute!!
Vi är bara hur duktiga som helst!!!
Igår kände jag mig faktiskt lite onormal. Åkte från jobbet efter 18 och fick för mig att träna på Itrim då istället för nu imorse. Jag och morgnar går inte riktigt ihop. Så jag kom inrusande på Itrim fem i halv sju och dom stänger klockan sju. Hann med mina tre varv med två minuter till godo. Pust! Åkte hem högröd och svettig för att titta på Biggest Loser. Programmet är väl inte det bästa men jag suger i mig inspiration där jag kan. Efter det var det bara att snöra på mig promenadskorna och skrapa ihop mina 8000 steg... Kvart i nio var jag klar med mina "måsten" och kunde äntligen duscha och slappa. (Blev inte speciellt länge för var helt slut och somnade som en stock :-P) Om någon skulle sagt för några veckor sedan att jag skulle både träna och powerwalka på kvällen efter jobbet skulle jag asgarvat. Men nu är jag här och det är varken så jobbigt som jag skulle trott och faktisk hur skönt som helst (efteråt i alla fall). Så hurra för mig och vidare till det jag ville skriva om idag. Nämligen målbilder.
Jag köpte den motivations-CD som de erbjuder på Itrim. Den består av tre olika varianter av hypnos eller suggestion med fokus på viktminskning, viktstabilitet och sömn. I princip ska man ligga eller sitta bekvämt med ögonen slutna och med hjälp av en guidande röst visualisera hur man ser ut då man nått sitt mål. Och "klä på sig" denna nya kropp och känna efter hur det känns. Så hur ser min målbild ut? Av någon anledning drömmer jag alltid om mig själv i ett par slitna jeans och en enkel T-shirt. Vet inte var det kommer ifrån men det känns fräscht och okonstlat på något sätt. Och det jag är just det jag är ute efter, den där känslan av att vara lätt och smidig. Att kunna röra mig och klättra, springa, osv. En bra målbild är nog bra för alla. Det gör oss starkare. Och fokusera inte bara på utseendet utan framförallt känslan. Hur känns det när jag kommit dit jag vill? Lycka till och massor med kramar till alla rara människor där ute!!Dag 19 (8.8kg) - Varför?
Fikade med en kollega nu på förmiddagen och vi pratade om varför jag gör det här och varför jag blivit överviktig överhuvudtaget. Bra frågor båda två. Här är några tankar:
Varför överviktig?
1. Generell obalans i kroppen.
Med det menas att jag under större delen av mitt liv levt helt utan rutiner. Det ligger mycket i min personlighet att avsky allt vad rutin heter. Har alltid varit stolt över mitt hektiska och smått kaotiska liv. I praktiken har det inneburit oregelbunden och för lite sömn, en hel del stress (oftast självförvållad), inga fasta måltider och sen en massa snabbmat då jag varit både för hungrig och trött för att laga något själv. Jag tycker inte heller om regler eller begränsningar vilket gjort att jag väldigt sällan nekat mig själv något och ätit vad jag vill, när jag vill.
2. Förknippar mat med omsorg
Såsom i många andra familjer är mat något man samlas kring och erbjuder alla som kommer på besök. Det skulle ju vara oartigt att inte bjuda på åtminstone en fika när någon kommer, helst med hembakat till. Bjuder man hem någon är det oftast på middag och visst känner man sig skyldig att erbjuda minst tre rätter då? De flesta familje-medlemmar lagar fantastisk mat och det är förknippat med mycket stolthet. Min mor är en riktig hönsmamma och ett sätt att visa hur mycket hon bryr sig är att se till att alla är mätta och belåtna. Märker själv att jag är likadan. Visst lagar jag favoriträtter eller köper hem något gott för att göra dem där hemma glada. Antar att jag gör samma sak mot mig själv och äter när jag vill bli gladare, eller för att fira något, eller då jag är trött, eller uttråkad, eller...
3. Motion är obekvämt
Har aldrig tyckt om att motionera. I alla fall inte om jag var medveten om att jag gjorde det. Att springa omkring och jaga ungarna, simma i havet, bära möbler, måla och snickra, promenera i skogen och andra aktiviteter som ger motion utan att jag tänker på det går väl an. Men att springa (usch och fy) eller hoppa omkring till man blir andfådd och svettig? Hur kan någon göra det frivilligt? När man kan ligga i sängen med en god bok eller lata sig i TV-soffan? Som ni förstår har min ovilja att röra på mig inte precis bidragit till någon större förbränning. Trots detta har jag alltid varit stark. Så när det behövts har jag orkat ta i. Men uthålligheten och framförallt motivationen har saknats.
Varför gå ner i vikt?
1. Tungt att bära
De sista 20 kilona är de som känts mest. Innan dem led jag inte så mycket av min övervikt. Visst, man önskade ju att man var smalare men det var mer för utseendets skull. Men då jag kom över 100 kg började det kännas mer fysiskt. Kunde inte sitta med benen i kors, säkerhetsbältet på flyget räckte knappt till, och trots att jag är rätt vig gjorde fettet det svårt att göra vissa saker (till och med knyta skorna!). Att gå i trappor eller långa promenader blev väldigt tungt och mina fötter värkte på kvällarna av den börda de fick bära varje dag. För er som aldrig varit så tunga kan ni försöka tänka er hur det skulle kännas om ni skulle bära omkring på två fulla resväskor hela dagen medan ni gjorde allt det ni normalt gör. Inte lätt eller hur? Jag önskar att människor som klagar över att feta människor inte motionerar tvingades köra ett träningspass med 40+ kilo på ryggen!
2. Leva livet fullt ut
För mig innebär det att göra saker som jag inte kunnat på många år. Jag vill så hemskt gärna kunna rida hästar igen. Lära mig surfa. Fjällvandra. Åka slalom i alperna. Börja med yoga. Och att få leva länge. I alla fall till jag blir åttio eller så. :-)
3. Bättre självförtroende
Jag tänker inte speciellt ofta på hur jag ser ut och har aldrig brytt mig så mycket om frisyr, makeup och kläder. Men min vikt påverkar mig mer än jag egentligen vill erkänna. Jag tycker inte om att träffa folk jag inte känner eller de jag inte träffat på länge. Jag undviker situationer där jag måste mingla och känner mig obekväm bland andra människor. Tidigare kände jag mig trygg i min yrkesroll men även där har jag märkt att jag börjat tappa självförtroendet. Jag vet att det har mycket med min vikt att göra. Jag skäms helt enkelt för hur jag ser ut. Att jag låtit mig själv gå så långt. Så att bli smal för mig betyder inte att kunna köpa snygga kläder. Det handlar om att kunna vara mig själv utan att behöva känna mig stor och klumpig tillsammans med andra.
Dag 18 (8.6kg) - Skönt med helg och vila
Har inte gjort så mycket mer än njutit av promenader och slappat. För er som undrar plockade vi kantarell, Karl johan och blåbär igår. Toppen tyckte sonen. ;-) Vågen har också tagit det lugnt i helgen men den tickar sakta neråt i alla fall. Något intressant som hänt den här tredje veckan är att jag gått fler steg än mitt mål (8000-10000 istället för 7000) och jag tror att jag ska försöka fortsätta med det. En annan sak är att kaffe smakar så konstigt nu för tiden. Kanske har det något med förändringen av luktsinnet? Föredrar faktiskt te istället...
Funderar på att sticka till Itrim lite senare för ett puls- pass. Lustigt nog längtar jag faktiskt efter att röra på mig nu. Ovanlig känsla för en soffpotatis som jag. Önskar alla ett trevligt slut på helgen och kommer igen med nya friska tag imorgon!
Funderar på att sticka till Itrim lite senare för ett puls- pass. Lustigt nog längtar jag faktiskt efter att röra på mig nu. Ovanlig känsla för en soffpotatis som jag. Önskar alla ett trevligt slut på helgen och kommer igen med nya friska tag imorgon!Dag 17 (8.5kg) - Rekordsteg och frossa
Gårdagen blev minst sagt underlig. För det första hade universum något emot att jag skulle träna. Hade tänkt pulsträna redan på morgonen efter mötet så jag tog fram väskan med träningskläderna innan jag åkte. Men när jag kom fram till Itrim var den inte med. Naturligtvis låg den kvar i hallen. Jag får väl träna senare då, tänkte jag och lyfte in väskan i bilen. Skulle till tandläkaren mitt på dagen så jag hade redan besämt att jag skulle jobba hemma. Eftersom det var ett par timmar kvar hörde jag efter om mamma ville gå på promenad igen och vi gick ytterligare en rejäl runda. Och sen fanns det ingen parkeringsplats i närheten av tandis så jag fick parkera långt ifrån och småspringa för att hinna. Men det blev en hel del fler steg, och gårdagen slutade en bra bit över 10000 vilket är rekord för mig!
Stannade vid Itrim efter tandläkaren för att träna, nu när väskan äntligen var med. Gick in i omklädningsrummet för att byta om men då jag skulle ta fram tränings-kläderna var dom inte där?! Bara skor och handduk... Hade helt glömt att jag slängt kläderna i tvätten efter förra träningen. Så det var bara att gå hem igen *arg*
Men skam den som ger sig. Väl hemma letade jag fram kläderna och åkte tillbaka och gjorde mitt pass! Efter det kände jag mig helt slut så jag la mig på sängen en stund. Då började jag frysa och hur jag än klädde på mig så blev jag inte varm. Till sist slumrade jag i alla fall till och när jag vaknade kände jag mig helt febrig istället. Som tur var mår jag helt okej idag så tror inte det är någon sjukdom på gång. Kanske kroppen blev överansträngd eller nåt? Det står ju att en av biverkningarna när man äter VLCD är just frossa. Har inte upplevt det hittills men igår blev det ju kanske lite för mycket.
Idag ska vi ut och leta svamp. Jag älskar skog och natur! Hoppas ni också får en underbar helg. Kram!
Dag 16 (8.3kg) - Gruppmötet
Har nu äntligen fått möta "min" Itrimgrupp som jag kommer träffa 20 gånger under det närmaste året. Det bestod (tyvärr) bara av kvinnor, men av blandade åldrar och erfarenheter. En del har ganska lite vikt att gå ner och en del har mer. Det här första mötet bestod mest i att vi presenterade oss för varandra och berättade vilka förväntningar vi har på programmet och gruppen. En del av oss har redan börjat medan andra börjar nu. Det ska verkligen bli spännande att ta del av deras framgångar och erfarenheter!
Jag gjorde reklam för den här bloggen också :-P, så kanske blir det några som hänger med här - eller kanske ännu bättre börjar blogga dom med?!
De övningar vi ska göra till nästa gång är att självskatta vår hälsa såsom den såg ut innan vi påbörjade programmet, med avseende på mat och motionsvanor, sömn, stress, mm. Vi ska också skriva ett brev till oss själva där vi uttrycker våra förhoppningar inför det kommande året.
Vi fick även med oss några kloka ord på vägen:
Utan handling, ingen förvandling!
Jag gjorde reklam för den här bloggen också :-P, så kanske blir det några som hänger med här - eller kanske ännu bättre börjar blogga dom med?!
De övningar vi ska göra till nästa gång är att självskatta vår hälsa såsom den såg ut innan vi påbörjade programmet, med avseende på mat och motionsvanor, sömn, stress, mm. Vi ska också skriva ett brev till oss själva där vi uttrycker våra förhoppningar inför det kommande året. Vi fick även med oss några kloka ord på vägen:
Utan handling, ingen förvandling!
Dag 15 (7.6kg) - Två veckor avklarade
Tiden går fort när man har roligt och nu har jag bara en vecka kvar på VLCD. Sen får jag äntligen utöka min kost med lite roligare saker. Och imorgon bitti har jag mitt första gruppmöte på Itrim. Det ser jag verkligen fram emot. Jag har läst igenom allt material jag fått flera gånger och lyssnat på motivations- CDn regelbundet för att hålla mig peppad. Bästa stödet har dock visat sig vara den här bloggen, lustigt nog. Bara tanken på att det finns några där ute som läser vad jag skriver och följer mina framsteg är jätteinspirerande. Om jag skulle "fuska" så skulle jag ju inte bara svika mig själv utan alla er som hejar på. Tack och kram till er alla!Så hur har det gått under andra veckan? Jättebra! Drygt två och ett halvt kilo mindre och det börjar kännas. Kanske med lite vilja även synas. Kläderna sitter bra nu och inte som korvskinn. De flesta kläder jag har är köpta när jag låg på ungefär den här vikten. De sista kilona lade jag på mig bara det senaste halvåret.
En annan sak som känns riktigt bra är att pulsträningen går betydligt lättare. I början var jag helt slut redan efter ett varv och jag fick verkligen kämpa för att komma igenom de två andra. De senaste gångerna har jag inte blivit riktigt trött förrän under sista varvet. Så trots att jag håller samma puls, så finns det mer kraft bakom nu. Jag gick till och med dit igår igen för ytterligare ett pass!! :-O Så det blev tre pass under min andra vecka och det tänker jag fortsätta med (eller till och med öka till fyra).
Det enda som fortfarande är svårt är att få ihop stegen varje dag. Då jag inte går nästan någonting på jobbet så innebär det ungefär en timmas promenad per dag. Har försökt klämma in den under dagen om vädret tillåtit, för på kvällarna är jag så slut att bara tanken på att ge mig ut känns jobbig. Förhoppningsvis kommer jag ändra i mina arbetsuppgifter lite under hösten så att jag kan få in lite mer steg utan alla extra promenader. Fast är vädret fint är det ju faktiskt jätteskönt att komma ut och få frisk luft i lungorna!
Ha en fin dag allihop. Imorgon ska jag rapportera om mitt första gruppmöte. <3
