Supergod kycklingsallad
Tänkte jag skulle passa på att rekommendera kycklingsalladen med mango från Itrims kokbok. Visserligen ändrade jag receptet lite men grunden var densamma. Så här gjorde jag: ett paket frusna mangotärningar, en burk 3% fetaost, 3 tomater skurna i bitar, en halv skivad rödlök och köttet från en grillad kyckling blandas och läggs ovanpå en bädd av machésallad. Dekorera med några svarta oliver och bitar av avokado. Häll över dressingen bestående av 1 msk olivolja, 1 msk balsamvinäger, saften av en lime, salt och peppar. Jag använde ett stort fat så det såg extra festligt ut och det räckte till minst 6 portioner. (Efter jag gjorde denna har jag faktiskt börjat lägga till mangotärningar till mina sallader ibland för det är verkligen en god ingrediens.)
Appropå Itrims kokbok så kan jag även rekommendera fiskgrytan med saffran och räkor, brasiliansk kycklinggryta med kokos, linssoppa med morot (hade den till och med som förrätt på nyårsafton), äpplesås med curry som passar ypperligt till fläskkött och biff stroganoff med smak av balsamvinäger (som jag åt med fräsch coleslaw).
Vårfint hemma
Här kommer utlovade bilder. Visst är min misse söt? Trots att hon ser lite sur ut över att bli väckt ur sin skönhetssömn. Vi har en katt till men han är mer dotterns än min. Var extra duktig igår och stannade på Itrim för lite pulsträning på vägen hem från jobbet. Har dessutom försökt sköta maten bättre men vikten ger inte med sig. Ännu i alla fall...
Ge mig färg!!
Jag är väldigt intresserad av färger och hur de påverkar oss. Har läst en hel del färgpsykologi, feng shui och andra läror som använder färger till att skapa harmoni och få oss att må bättre. Forskning har visat att vi till och med reagerar fysiskt på färg: kroppstemperatur, puls och andning ändras då vi omges av olika färger (rött stimulerar, blått lugnar osv). Och med tanke på vårt nordiska klimat är det ju inte konstigt att vi längtar efter varma, ombonade färger som rött och grönt på vintern medan vi föredrar ljusa, svala som blått och vitt på sommaren. Jag brukar ändra om hemma några gånger om året just när suget efter nya färger blir stort. Till exemplel då alla brinnande, glödande höstlöv ramlat av och världen blir grå, brun och trist längtar jag alltid efter rött. Det röda får oftast stanna tills dess att julen är förbi men sen, när ljuset återkommer och man börjar ana vårens ankomst så är det dags för vårens alla glada, lekfulla färger: gult, orange, limegrönt, turkos, rosa! Med tanke på att affärerna verkar fyllas av just dessa färger så här års så är det nog inte bara jag som känner så. I helgen frossade jag i Åhléns nya sortiment och köpte färgglada kuddar, kökshanddukar med mera och bytte gardiner till soligt gult och orange (har sen tidigare). Hemmet är som en explosion av färger vilket dottern av någon anledning inte är lika förtjust i. Ska försöka lägga upp några bilder senare för att visa hur det ser ut. För mig brukar denna fas hålla i sig till dess att träden och gräset återfått sin gröna färg och därefter suktar jag efter svalt blågrönt och vitt. Kanske det går bättre hem hos buttra tonåringar?
Alla vägar bär till Rom
Igår bokade jag en resa åt mig, barnen och min mor till denna fantastiska stad! Har aldrig varit där förut men nu på påsklovet sista veckan i april bär det av fem dagar. Ska bli jätteroligt och speciellt att mamma ska med eftersom vi inte rest speciellt mycket tillsammans. Nu ska jag ut och njuta av det underbara vädret och få ihop lite steg. Fast först vill jag hälsa alla nya Itrimmare välkomna och tacka för era fina kommentarer. <3 Imorgon tror jag att jag ska berätta om min helg som bestod av vårstyling hemma...
Hej så länge!!
Gruppmöte om ...
Jag och mitt minne... Har jag berättat att jag är den mest glömska och lättdistraherade person som finns? Kommer faktiskt inte ihåg vad som var titeln på dagens möte men vi pratade om tre saker (som jag minns). Först gick vi igenom hur det går och har gått sedan vi sågs senast innan jul. De andra hade klarat julen riktigt bra och framförallt har de varit jätteduktiga med motionen (vilket jag inte kan skryta med).
Sen pratade vi om eget ansvar. Hur mycket hjälp och stöd vi än får eller om andra människor och händelser ställer till problem, så är det till sist vi själva som väljer hur vi ska leva. Coachen jämförde att gå på Itrim med att lära sig köra bil: hon är läraren som sitter brevid och talar om hur vi ska göra men det är fortfarande vi som kör. Och vi sitter knappast i baksätet utan möjlighet att styra även om vi ofta vill skylla på andra då vi inte gör som vi borde. Det var en bra analogi tycker jag! Dessutom sa hon något som fick mig att tänka efter. Nämligen att vi måste unna oss att gå ner de där sista kilona. Är det är så att jag inte riktigt vill eller vågar bli smal? Jag har ju alltid varit tjock så det blir ju nästan som att förlora sin identitet.
Sist pratade vi om hunger och sug så nu ska vi föra dagbok för att se hur och när vi blir hungriga och vad vi äter. Körde ett pulspass efter mötet och det var inte riktigt lika jobbigt som förra gången. Dessutom styrketränade jag igår på jobbet så det känns som om jag är igång igen. Trevlig helg allihop och låt oss avsluta med ett gott råd till alla män:
Nya muskler och gladare fötter
Jaha, nu har ännu en vecka gått och vikten ligger stabilt strax under 90. En sak som är lite konstigt är att mina armar och även kroppen ser mer muskulös ut nu än tidigare trots att jag inte tränat eller gått ner mer i vikt. Kan man få mer muskler utan träning? Kan det vara så att min kropp bygger på sig lite av den tappade muskelmassan från viktnedgången? Jag har i alla fall bättrat mig då det gäller promenaderna och körde även ett pulspass den här veckan. Äter bra mat men avviker fortfarande en del från 2+2 och det blir tyvärr en del energirika kolhydrater. Men jag har fortfarande koll på måltidsordningen och portionsstorleken (handflatemetoden). Imorgon är det dags för gruppmöte och jag hoppas att det triggar igång ny motivation. Tänkte också passa på att träna för jag måste se till att få upp konditionen igen. Dessutom ska kollegan och jag till personalgymmet senare idag.
Problemet är kanske att jag känner mig ganska nöjd just nu. Visst skulle jag vilja bli smalare och det skulle vara skönt att "vara klar" med viktminskningen men samtidigt känns det inte lika akut som när jag började. Då var jag så stor att jag verkligen led av min storlek. Jag kunde knappt knyta skorna och hade ont i fötterna jämt. Appropå det där med skor är det något som jag tänkt skriva om länge. Mina fötter har blivit mindre (kanske en halv storlek) och jag kan äntligen gå i högklackat igen! Visst kunde jag gör det tidigare men redan efter fem minuter hade jag jätteont i fötterna. Så jag undvek höga klackar utom när jag visste att jag mest skulle sitta ner. Nu för tiden kan jag ha högklackat hela dagen utan problem. Så om ni har problem med knän eller fötter kan viktnedgång göra en enorm skillnad.